Tig-Svetsning (Kontinuerlig Båge); Inledning; Tig-Svetsning Av Stål; Tig-Svetsning Av Koppar - Inteco Eagle 242 Instrucciones De Uso

5 TIG-SVETSNING (KONTINUERLIG BÅGE)

5.1 Inledning

Principen bakom TIG-svetsning (Tungsten lnert Gas) är att en
elektrisk båge bildas mellan en icke avsmältande elektrod (av
ren volfram eller volframlegering med en smälttemperatur på
cirka 3370°C) och arbetsstycket. En skyddsgas (argon) skyddar
smältbadet.
För att undvika farliga volframinneslutningar i fogen får elektroden
aldrig komma i kontakt med arbetsstycket. Därför genereras en
urladdning som tänder den elektriska bågen på avstånd med hjälp
av en HF-generator.
Det finns också en annan tändningsmetod som ger mindre vol-
framinneslutningar: s.k. lift-tändning. I stället för hög frekvens star-
tar man med kortslutning med svag strömstyrka mellan elektroden
och arbetsstycket. När elektroden sedan lyfts upp bildas bågen
och strömstyrkan ökar upp till inställt värde.
För att den sista delen av svetssträngen ska få god kvalitet är det
bra att kunna kontrollera minskningen av svetsströmmen med
precision och det fordras att gasen flödar i smältbadet under några
sekunder efter det att bågen har släckts.
I många driftssammanhang är det bra att ha 2 förinställda svets-
strömmar och lätt kunna gå från den ena till den andra (BILEVEL).
Svetsningspolaritet
D.C.S.P. (Direct Current Straight Polarity)
Detta är den vanligaste metoden (normal polaritet). Den orsakar
ett begränsat slitage på elektroden (1) eftersom 70% av värmen
koncentreras på anoden (arbetsstycket).
Smältbadet blir smalt och djupt med hög frammatningshastighet
och därmed låg värmeutveckling. Med detta slags polaritet svet-
sar man merparten material med undantag av aluminium (och
legeringar därav) samt magnesium.
D.C.R.P. (Direct Current Reverse Polarity)
Med omvänd polaritet kan man svetsa legeringar täckta med ett
eldfast oxidskikt med högre smälttemperatur än metallen.
Man kan inte använda hög strömstyrka eftersom detta skulle
leda till högt slitage på elektroden.
5.1.1 TIG-svetsning av stål
TIG-metoden är mycket effektiv vid svetsning av både kolstål
och legeringar, för den första svetssträngen på rör och för svet-
sningar där utmärkta estetiska egenskaper fordras.
Direkt polaritet (D.C.S.P .) används.
Förberedelse av kanterna
Denna metod fordrar en noggrann rengöring och förberedelse
av kanterna.
66
Val och förberedelse av elektrod
Vi rekommenderar att toriumöverdragna volframelektroder (2%
torium - röd), alternativt elektroder belagda med cerium eller
lantan, med följande diametrar används:
Ø elektrod (mm)
1.0
1.6
2.4
Elektroden formas som i figuren.
α α (°)
30
60÷90
90÷120
Svetsmaterial
Svetsstavarna ska ha liknande mekaniska egenskaper som
basmaterialet.
Vi rekommenderar inte användning av remsor tagna från
basmaterialet, eftersom de kan innehålla orenheter orsakade av
bearbetningen som kan inverka negativt på svetsningen.
Skyddsgas
Ren argon (99,99%) används praktiskt taget alltid.
Svetsström elektrodens
(A) Ø (mm)
6-70 1.0
60-140 1.6
120-240
2.4

5.1.2 TIG-svetsning av koppar

Eftersom TIG-svetsning är en metod med hög värmekoncentra-
tion är den särskilt lämplig vid svetsning av material med hög
värmeledningsförmåga, som t. ex. koppar.
Följ anvisningarna för TIG-svetsning av stål ovan eller särskilda
instruktioner för TIG-svetsning av koppar.

6 TEKNISKA DATA

Nätspänning 50/60 Hz
Maximal upptagen spänning (x=40%)
Maximal strömförbrukning (x=40%)
Strömförbrukning (x=100%)
Effektivitet (x=40%)
Effektfaktor (x=40%)
Cosϕ (x=40%)
Svetsström (x=40%)
(x=60%)
(x=100%)
Inställningsintervall
Tomgångsström
Skyddsgrad
Isoleringsklass
Konstruktionsbestämmelser
Mått (lxbxh)
Vikt
Uppgifterna gäller vid omgivningstemperatur 40°C
strömstyrkeintervall (A)
15÷75
60÷150
130÷240
strömstyrkeintervall (A)
0÷30
30÷120
120÷250
Gasmunstycke Argonflöde
nr. Ø (mm) (l/min)
4/5 6/8.0 5-6
4/5/6 6.5/8.0/9.5 6-7
6/7 9.5/11.0 7-8
EAGLE 242
3x400 V +10% -10%
7.97 KW
15.70 A
10.10 A
0.90
0.76
0.99
240 A
185 A
160 A
6-240 A
73.8 V
IP23S
H
EN60974-1/EN60974-10
455x350x195 mm
16,2 Kg