FI
HUOM! Paloviranomaisen kanssa on selvitettävä
mitä palomuurin osia saa eristää. Käytössä olevia
hormeja ei saa eristää!
HUOM! Seinien tai katon suojaaminen kevytsuojuk-
sella, esim. mineraalilevyllä, joka asennetaan suo raan
seinään tai katon pinnalle, voi aiheuttaa vaa rallista
lämpötilan nousua seinä- ja katto materiaaleissa.
2.1.1. Saunan seinien tummuminen
Saunahuoneen puiset materiaalit, kuten paneeli,
tummenevat ajan mittaan. Tummenemista edesaut-
taa auringonvalo ja kiukaan lämpö. Jos seinäpintoja
on käsitelty paneelin suoja-aineilla, on seinäpinnan
tummuminen kiukaan yläpuolelta havaittavissa hy-
vinkin nopeasti riippuen käytetystä suoja-aineesta.
Tummuminen johtuu siitä, että suoja-aineilla on huo-
nompi lämmönkesto kuin käsittelemättömällä puulla.
Tämä on todettu käytännön kokeilla. Kiukaan kivistä
mureneva ja ilmavirtauksien mukana nouseva hieno-
jakoinen kiviaineskin saattaa tummentaa seinäpintaa
kiukaan läheisyydessä.
Kun kiukaan asennuksessa noudatetaan valmista-
jan antamia, hyväksyttyjä asennusohjeita, kiukaat
eivät kuumenna saunahuoneen palava-aineisia ma-
teriaaleja vaarallisen kuumaksi. Ylimmäksi sallituksi
lämpötilaksi saunahuoneen seinä- ja kattopinnoissa
sallitaan +140 asteen lämpötila.
CE-merkein varustetut saunakiukaat täyttävät kaikki
sauna-asennuksille annetut määräykset. Määräyksi-
en noudattamista Suomessa valvoo Turvatekniikan
keskus (TUKES).
2.2. Saunahuoneen lattia
Voimakkaan lämmönvaihtelun takia kiuaskivet ra-
pautuvat ja murenevat käytön aikana.
Kivistä irronneet muruset ja hienojakoinen kiviaines
huuhtoutuu löylyveden mukana saunan lattial le. Kuu-
mat kivenmurut saattavat vaurioittaa muovipintaisia
lattiapäällysteitä kiukaan alta ja lähietäi syydeltä.
Epäpuhtaudet kiuaskivistä ja löylyvedestä (esim.
rautapitoisuus) saattavat imeytyä vaaleaan, laatoi-
tetun lattian sauma-aineeseen.
Esteettisten haittojen syntymisen ehkäisemiseksi
(edellä mainituista syistä johtuen) kiukaan alla ja
lähietäisyydellä tulisi käyttää keraamisia lattiapääl-
lysteitä ja tummia sauma-aineita.
Saunan lattialle tuleva vesi tulee ohjata lattiakai-
voon.
2.3. Kiuasteho
Kun seinät ja katto ovat paneelipintaiset ja paneelien
takana on riittävä eristys estämään lämpövuodon
seinämateriaaleihin, kiukaan teho määritetään saunan
tilavuuden mukaan. Katso taulukko 1.
Jos saunassa on näkyvissä eristämättömiä seinä-
pintoja, kuten tiili-, lasitiili-, lasi-, betoni- tai kaakeli-
pintoja, on jokaisesta tällaisesta seinäpinta neliöstä
las kettava 1,2 m³:ä saunatilavuuteen lisää ja sen
perusteella valittava taulukkoarvojen mu kainen kiu-
asteho.
Hirsipintaiset saunan seinät lämpenevät hitaasti,
joten kiuastehoa määriteltäessä tulee mitattu ilmati-
lavuus kertoa luvulla 1,5 ja valittava sen perusteella
oikea kiuasteho.
14
SV
Eftersom värmen strävar uppåt, rekommende-
ras att av ståndet mellan laven och taket är högst
1100–1200 mm.
OBS! Utred hos brandskyddsmyndigheterna vilka
delar av brandväggar som får isoleras. I bruk varande
rökkanaler får inte isoleras!
OBS! Att täcka väggar eller tak med t.e.x. mineral-
skiva som monteras direkt på väggen eller takytan,
kan förorsaka farliga temperaturstegringar i vägg-
och takmaterial.
2.1.1. Väggarna i bastun mörknar
Basturummets trämaterial, såsom panelen, mörknar
med tiden. Effekten påskyndas av solljus och värmen
från bastuaggregatet. Om väggytorna behandlats
med skyddsämnen för panel, börjar det mörknande
väggpartiet ovanför bastuaggregatet att framträda
rätt snabbt beroende på använt skyddsämne. Träet
mörknar eftersom skyddsämnena har sämre värmebe-
ständighet än obehandlat trä. Detta har konstaterats
i praktiska test. Även det finkorniga stenmaterialet
som lösgörs från aggregatets stenar och stiger uppåt
med luftströmmarna kan ge upphov till en mörkare
väggyta i närheten av aggregatet.
Om man vid montering av aggregatet följer tillver-
karens godkända monteringsanvisningar, värmer ag-
gregatet inte upp basturummets brännbara material till
farligt heta temperaturer. Högsta tillåtna temperatur
för basturummets vägg- och takytor är +140 grader.
Bastuaggregat med CE-märkning uppfyller alla
givna föreskrifter för bastumontering. Föreskrifternas
efterföljande övervakas av behöriga myndigheter.
2.2. Bastuns golv
Till följd av de kraftiga temperaturväxlingarna vittrar
bastustenar sönder under användning.
Smulor och finfördelat stenmaterial sköljs med
bad vattnet ut på bastugolvet. Heta stensmulor kan
skada golvbeläggningar av plast under och i närheten
av aggregatet.
Föroreningar i stenarna eller vattnet (t.ex järnhalt)
kan missfärga ljus fogmassa mellan golvets kakel-
plattor.
För att förebygga uppkomsten av estetiska skador
(till följd av ovan nämnda orsaker) bör golvbelägg-
ningen under och i närheten av aggregatet bestå
av keramiskt material. Eventuell fogmassa bör vara
mörk till färgen.
Vatten som rinner ut på golvet leds till en golvbrunn.
2.3. Aggregatets effekt
Välj aggregat och effekt utgående från bastu volymen,
om väggar och tak är panelade och om isoleringen
bakom panelen är tillräcklig för förhind rande av vär-
meläckage (se tabell 1).
Om det i bastun finns icke isolerade väggytor, t.ex.
ytor av tegel, glastegel, glas, betong eller kakel, skall
för varje kvadratmeter sådan yta läggas till 1,2 m
utöver bastuvolymen. Välj sedan aggregat utgående
från den sammanlagda volymen och tabellens värden.
Väggarna i en stockbastu utan annan väggfodring
(panel e.dyl.) värms upp långsamt, varför den upp-
mätta bastuvolymen bör multipliceras med 1,5. Välj
aggre gat utgående från den sammanlagda volymen
och tabellens värden.
3