voestalpine bohler URANOS 3200 PME Instrucciones De Uso página 141

Orsak Arbetsstycken med olika egenskaper.
Lösning Buttra innan svetsningen.
Kallsprickor
Orsak Fukt i svetsmaterialet.
Lösning Använd alltid produkter och material med hög
kvalitet.
Håll alltid svetsmaterialet i perfekt skick.
Orsak Speciell form på den fog som ska svetsas.
Lösning Värm upp de arbetsstycken som ska svetsas i förväg.
Värm upp arbetsstyckena efteråt.
Utför rätt driftsmoment för den fog som ska svetsas.
Kontakta närmaste serviceverkstad vid tveksamheter och/
eller problem.
7 TEORETISKA PRINCIPER FÖR SVETSNING
7.1 Svetsning med belagd elektrod (MMA)
Förberedelse av kanterna
För bästa resultat bör man alltid arbeta med rena delar, utan
oxidering, rost eller andra förorenande ämnen.
Val av elektrod
Vilken diameter elektroden ska ha beror på materialets tjocklek,
typ av fog och typ av diktjärn.
Elektroder med stor diameter fordrar hög strömstyrka vilket
medför hög värmeutveckling under svetsningen.
Typ av beläggning Egenskaper
Rutil Lätthanterlighet
Sur Hög sammansmält-
ningshastighet
Basisk Mekaniska egenskaper Alla positioner
Val av svetsström
Svetsströmsintervallen för den använda elektrodtypen framgår
av elektrodförpackningen.
Att tända och bibehålla bågen
Den elektriska bågen skapas genom att man gnider elektrod-
spetsen mot det arbetsstycke som ska svetsas, vilket ska vara
anslutet till jordledningen. När bågen har uppstått drar man
snabbt tillbaka elektroden till normalt svetsningsavstånd.
För att förbättra tändningen är det i allmänhet lämpligt att öka
strömstyrkan inledningsvis jämfört med den vanliga svetsström-
men (Hot Start).
När den elektriska bågen har bildats börjar elektrodens mittersta
del smälta och lägger sig som droppar på arbetsstycket.
När elektrodens yttre beläggning förbrukas bildas skyddande gas
som ger svetsningen hög kvalitet.
För att undvika att dropparna av smält material kortsluter elek-
troden med smältbadet om dessa av misstag kommer i kontakt
med varandra och därmed släcker bågen kan man med fördel
använda en tillfällig ökning av svetsströmmen till dess att kort-
slutningen har upphört (Arc Force).
Om elektroden fastnar i arbetsstycket bör man minska kortslut-
ningsströmmen så mycket som möjligt (anti-sticking).
Svetsning
Elektrodens lutningsvinkel beror på antalet svetssträngar.
Elektroden förs vanligen i en svängande rörelse med stopp vid
ändarna av svetsstället för att undvika att för mycket svetsmate-
rial ansamlas i mitten.
Slaggborttagning
Vid svetsning med belagda elektroder tas slaggen bort efter varje
svetssträng.
Borttagningen utförs med en liten hammare eller genom att
borsta av lös slagg.
7.2 TIG-Svetsning (kontinuerlig båge)
Principen bakom TIG-svetsning (Tungsten lnert Gas) är att en
elektrisk båge bildas mellan en icke avsmältande elektrod (av
ren volfram eller volframlegering med en smälttemperatur på
cirka 3370 °C) och arbetsstycket. En skyddsgas (argon) skyddar
smältbadet.
För att undvika farliga volframinneslutningar i fogen får elektro-
den aldrig komma i kontakt med arbetsstycket. Därför genereras
en urladdning som tänder den elektriska bågen på avstånd med
Användning
hjälp av en HF-generator.
Alla positioner
Det finns också en annan tändningsmetod som ger mindre vol-
framinneslutningar: s.k. lift-tändning. I stället för hög frekvens
Plan
startar man med kortslutning med svag strömstyrka mellan elek-
troden och arbetsstycket. När elektroden sedan lyfts upp bildas
bågen och strömstyrkan ökar upp till inställt värde.
För att den sista delen av svetssträngen ska få god kvalitet är det
bra att kunna kontrollera minskningen av svetsströmmen med
precision och det fordras att gasen flödar i smältbadet under
några sekunder efter det att bågen har släckts.
I många driftssammanhang är det bra att ha 2 förinställda
svetsströmmar och lätt kunna gå från den ena till den andra
(BILEVEL).
Svetsningspolaritet
D.C.S.P. (Direct Current Straight Polarity)
Detta är den vanligaste metoden (normal polaritet). Den orsakar
ett begränsat slitage på elektroden (1) eftersom 70 % av värmen
koncentreras på anoden (arbetsstycket).
Smältbadet blir smalt och djupt med hög frammatningshastighet
och därmed låg värmeutveckling. Med detta slags polaritet svet-
sar man merparten material med undantag av aluminium (och
legeringar därav) samt magnesium.
141