7.3.
Röranslutning
Undvik att metallrören överför överdrivna krafter till pumpöppningarna, så att det inte uppstår deformationer eller brott. Rörens
värmeutvidgning ska kompenseras med lämpliga åtgärder så att det inte belastar pumpen. Rörens motflänsar ska vara parallella
med pumpens flänsar. Det rekommenderas att montera vibrationsdämpande kopplingar på insugnings- och uppfordringsrören
för att minska bullret så mycket som möjligt.
Efter monteringen och innan pumpen ansluts till elnätet, rekommenderas det att utföra ytterligare en kontroll
av fogens inställning i rät linje.
Det är alltid en god regel att placera pumpen så nära den vätska som ska pumpas som möjligt. Det rekommenderas att
använda ett insugningsrör med en diameter som är större än diametern på elpumpens insugningsöppning. Om tryckhöjden är
negativ vid insugningen ska det installeras en bottenventil vid insuget med lämpliga egenskaper. Ojämna övergångar mellan
rördiametrar och smala rörböjar ökar strömningsmotståndet märkbart. En eventuell övergång från ett rör med liten diameter till
ett rör med större diameter ska ske gradvis. Normalt ska övergångskonens längd vara 5÷7 av skillnaden mellan diametrarna.
Kontrollera noggrant att insugningsrörets kopplingar inte tillåter att det kommer in luft. Kontrollera att packningarna mellan flänsar
och motflänsar är väl centrerade så att det inte skapas flödesmotstånd i röret. Undvik att det skapas luftfickor i insugningsröret
genom att se till att insugningsröret har en lätt positiv lutning mot elpumpen.
Om det installeras flera pumpar ska varje pump ha ett eget insugningsrör. Enda undantaget är reservpumpen (om den finns)
som endast startar om det blir fel på huvudpumpen och garanterar funktionen för en ensam pump via insugningsröret.
Det ska monteras avstängningsventiler före och efter pumpen så att systemet inte behöver tömmas vid eventuellt underhåll av
pumpen.
Pumpen får inte vara igång med stängda avstängningsventiler då vätsketemperaturen ökar under dessa förhållanden
och det bildas ångbubblor inuti pumpen med mekaniska skador som följd. Om det finns risk för detta ska det installeras
en förbiledningskrets eller ett avlopp som försörjer en behållare för uppsamling av vätskor (enligt lokal miljölagstiftning
om giftiga vätskor).
7.4.
Beräkning av NPSH
För att garantera elpumpens goda funktion och max. kapacitet, måste du känna till nivån för N.P.S.H. (Net Positive Suction Head,
dvs nettotrycket vid insuget) för aktuell pump så att det går att bestämma insugningsnivån Z1. De olika pumparnas aktuella
kurvor för N.P.S.H. finns i den tekniska katalogen.
Denna beräkning är viktig för att pumpen ska kunna fungera korrekt utan kavitationsfenomen. De uppstår när det absoluta trycket
vid pumphjulets ingång sjunker till sådana värden att det bildas ångbubblor i vätskan och gör att pumpen går oregelbundet med
en sänkt uppfordringshöjd. Pumpen får inte vara igång vid kavitation då det förutom att det bullrar märkbart (liknar en
metallhammare) även orsakar allvarliga skador på pumphjulet.
Insugningsnivån Z1 bestäms med följande formel:
där:
Z1
= höjdskillnad i meter mellan elpumpens axel och den fria ytan för den vätska som ska pumpas
Pb
= barometertryck i m-vatten för installationsplatsen (fig. 6 på sid. 126)
NPSH
= nettobelastning vid insuget för driftpunkten (se karakteristiska kurvor i katalogen)
Hr
= tryckförluster i meter längs hela insugningsröret (rör – rörböjar – bottenventiler)
PV
= vätskans ångtryck i meter i förhållande till temperaturen uttryckt i °C (se fig. 7 på sid. 126)
Exempel 1: installation i nivå med havet och vätska på t = 20°C
efterfrågad N.P.S.H.:
3,25 m
pb:
10,33 m-vatten
Hr:
2,04 m
t:
20°C
pV:
0,22 m
Z1
10,33 - 3,25 - 2,04 - 0,22 = 4,82 cirka
Exempel 2: installation 1500 m över havet och vätska på t = 50°C
efterfrågad N.P.S.H.:
3,25 m
pb:
8,6 m-vatten
Hr:
2,04 m
t:
50°C
pV:
1,147 m
Z1
8,6 - 3,25 – 2,04 - 1,147 = 2,16 cirka
SVENSKA
h2
h1
s1
s2
(fig. 7.2)
Z1 = pb – efterfrågad N.P.S.H. – korrekt Hr – pV
53
90°