REMS SSM 160RS Instrucciones De Servicio página 45

swe
kan användas på transportchassit om rörställningen tas bort genom att ta bort
de två motsittande allenskruvarna (13) och att släppa på låsarmen (12). För
att montera maskinen på en arbetsbänk, måste hållaren (14), hjulställningen
såväl som rörställningen demonteras.
2.2. Elektrisk anslutning
VARNING
Beakta nätspänningen! Innan maskinen ansluts måste man kontrollera om
spänningen som anges på typskylten motsvarar nätspänningen. På byggar-
betsplatser, i fuktig omgivning, inom- och utomhus eller på jämförbara uppställ-
ningsplatser får värmeelement-stumsvetsmaskinen endast drivas från nätet
via en FI-brytare (felströmsskyddsbrytare) som avbryter energitillförseln så
snart avledningsströmmen till jorden överskrider 30 mA för 200 ms. Värmeele-
ment-stumsvetsapparaten (5) har en egen anslutningskabel. Därför ska även
den spänning som anges på typskylten på värmeelement-stumsvetsapparaten
kontrolleras så att den stämmer överrens med nätspänningen. Använd endast
eluttag/förlängningskablar med funktionsduglig skyddskontakt.
2.3. Inställning av svetsen och hyvelanordningen
Värmeelement-stumsvetsapparaten (5) kan avlägsnas från alla maskiner i
denna serie och användas som en handhållen svets. När det gäller REMS SSM
160 RS och REMS SSM 160 KS så är svetsen monterad i hållaren (17) med
hjälp av handtaget (16). När det gäller REMS SSM 250 KS och REMS SSM
315 RF så är svetsen säkrad med ytterligare en stickpropp.
OBSERVERA
Berör endast värmeelement-stumsvetsningsmaskinen (5) vid handtaget
(16), resp. knoppen (18) när det är anslutet till ett eluttag. Värmeelementet
samt metalldelarna mellan värmelementet och handtaget i plast uppnår arbets-
temperaturer på upp till 300°C. Vid beröring av dessa delar orsakas allvarliga
brännskador.
REMS SSM 160 RS
Värmelement-stumsvetsapparaten (5) behöver inte centreras efter transporten
eftersom den redan är inställd vid leveransen.
REMS SSM 160 RS, 250 KS och REMS SSM 315 RF
När maskinen har transporterats måste svetsen (5) centreras. Släpp på Klämm-
handtaget (22) och dra tillbaka återhållaren (17) på värmeelement-svetsappa-
raten (5) och glidblocket (21) så långt det går. Återspänn klämmhandtaget (22).
Vrid ut värmeelement-stumsvetsapparaten (5) och den elektriska hyveln (6).
Vrid alltid värmeelement-stumsvetsapparaten (5) i skyddskåpan (41) (Fig. 1).
Innan Ni rör svetsen (5) och hyvelanordningen (6) i sidled, höj handtaget något
(18) eller (20), annars kommer ändstoppet att ha en bromsande effekt.
2.4. Elektrisk termostat
DVS 2208 Del 1 föreskriver att värmelementets temperatur ska vara inställbar
med finreglering. För samtidigt säkerställa den konstante temparatur på värme-
elementet som krävs är apparaterna utrustande med en temperaturreglering
(termostat). DVS 2208 Del 1 föreskriver att temperaturskillnaden i förhållande
till regleregenskaperna får uppgå till < 3°C. I praktiken kan denna noggrannhet
ej uppnås mekaniskt, utan endast med en elektrisk termostat. På grund av
detta kan apparater med en fast temperatur eller med mekaniska termostater
ej användas för svetsning enligt DVS 2207.
Temperaturen kan justeras på alla REMS stumsvetsmaskiner. Typen av termo-
stat kan utläsas av kodbokstäverna på apparatens typskylt, enligt nedanstående
exempel.
REMS SSG 180 EE: Justerbar temperatur (E), elektrisk termostat (E). Inställd
temperatur hålls inom ± 1°C.
2.5. Förvärmning av värmeelements-stumsvetsmaskinen.
Värmeelements-stumsvetsapparaten kopplas in till kontakten på baksidan på
hyvelanordningens kåpa. Så fort apparaten kopplas in börjar den värmas upp.
Den röda nätlampan (24) och den gröna temperaturlampan (25) börjar lysa.
Det tar ca 10 min. för apparaten att bli varm. När den inställda temperaturen
uppnåtts slår termostaten av strömmen till värmeelementet. Den röda nätlampan
fortsätter att lysa. Om apparaten har elektrisk termostat (EE) kommer den gröna
lampan att blinka för att indikera termostatens på- och avslag. Efter minst
ytterligare 10 min väntetid (DVS 2207 Del 1) kan man påbörja svetsningen.
2.6. Val av korrekt svetstemperatur
Värmelementet är förinställt för den generella svetstemperaturen för PE-HD rör
(210°C). Beroende på rörets diameter och väggtjocklek, kan det bli nödvändigt
att justera denna temperatur. I så fall skall rörtillverkarens rekommendationer
följas. Fig. 5 visar en kurva som kan användas som riktlinje för temperaturen
beroende på rörens väggtjocklek. Principiellt så gäller högre temperatur för tunna
väggar och lägre temperatur för tjock väggar (DVS 2207, del 1). Dessutom kan
omgivningsförhållanden (sommar/vinter/vind/fuktighet) göra det nödvändigt att
korrigera temperaturen. Detta görs till exempel med ett snabbvisande tempera-
turmätningsinstrument för ytmätningar med en kontaktyta på ca 10 mm. Vid behov
kan temperaturen korrigeras genom att man skruvar på temperaturinställnings-
skruven (26). Om temperaturen ställs om måste man tänka på att värmeelementet
inte får användas före tidigast 10 minuter efter att bör-temperaturen har nåtts.
3. Drift
Svetsförbandens kvalitet är beroende av svetsarens kvalifikation, lämpligheten
hos de maskiner och anordningar som används samt att riktlinjerna för svets-
ning efterföljs. Svetsfogen kan provas med hjälp av förstöringsfria och/eller
förstörande förfaranden. Svetsarbetena ska övervakas. Avtalsparterna måste
komma överrens om övervakningens typ och omfattning. Det rekommenderas
att förfarandeuppgifter dokumenteras i svetsprotokoll eller på datamedium.
Inom ramen för kvalitetssäkring rekommenderas att provfogar tillverkas och
provas innan upptagning och under svetsningen vid de angivna arbetsförhål-
landena. Varje svetsare måste vara utbildat och besitta ett giltigt kvalifikations-
intyg. Det avsedda användningsområdet kan vara avgörande för typen av
kvalifikation.
3.1. Beskrivning av förfarande
Vid värmeelement-stumsvetsning anpassas förbindelseytorna på de delar som
ska svetsas samman under tryck, därefter värms de upp med reducerat tryck
till svetstempteratur och efter att värmelementet har avlägsnas förs delarna
samman under tryck (Fig. 6) och svetsas därmed ihop.
3.2. Förberedelser
Om apparaten skall användas utomhus, måste man se till att svetsningen inte
påverkas av väderförhållandena. I regn eller starkt solsken skall arbetsplatsen
täckas. För att förhindra avkylning av rörändarna måste man skärma av platsen
mot drag och blåst. Icke runda rör måste justeras innan svetsning kan ske.
Endast rör av samma material och väggtjocklek kan svetsas ihop. Rören kapas
av med röravskärare REMS RAS (tillbehör, se 1.2.) eller med rörkapningsma-
skin REMS Cento/REMS DueCento.
3.3. Spänna fast rören
Sätt i 4 spänninsatser (27) passande till rördiametern i spännanordningarna
(19) så att den krökta sidan på spänninsatserna pekar mot svetsstället.
Inläggen säkras med hex skruvar (28) och den nyckel som medföljer. De två
rörhållarinläggen (29) installeras på motsvarande sätt på rörhållarna (30) och
fästs med hex. skruvar. Rören eller rördelarna skall justeras in i klämmorna
innan de spänns fast. Om nödvändigt, kan långa rör stödjas med en REMS
Herkules 3B (tillbehör, se 1.2.). För korta rör kan rörhållarna (30) justeras
eller vridas 180°. För att göra detta , lossa på klämknoppen (32) och ställ in
rörhållaren, eller höj knoppen (32) och vrid rörhållaren runt klämmknoppens
axel (31). Rörändarna skall sticka ut 10 – 20 mm mot mitten från klämmorna
för att tillåta hyvling av rörändarna.
Justera in rören eller bitarna så att ändarna är parallella, dvs rörväggarna skall
vara parallella i svetsen. Om det behövs, släpp på klämmorna och justera in
rören (kontrollera att rören är runda). Om det ej går att justera in rören behöver
man justera in klämmorna (19). Lossa då klämmskruvarna (33) på båda kläm-
morna och ett rör klämms fast i varje klämma. Om röret inte vilar på inläggen
och rörhållarna, slå lätt på sidorna för att justera in klämmorna. Sedan ska
spännskruvarna (33) dras åt igen medan röret fortfarande är fastspänt.
Klämmorna måste omsluta rörändarna helt. Om nödvändigt, justera in kläm-
muttern (34) under klämmkammen (35) så att klämmhandtaget (36) endast
kan stängs med viss kraft.
3.4. Förberedelser av rörändar
Innan svetsningen måste rörändarna skäras vinkelrätt och jämnt. Detta görs
genom att hyvelanordningen (6) svängs fram och startas med brytaren i hand-
taget (20). När hyvelanordningen är igång, förs rörändarna sakta mot skären
med hjälp av handtaget (7). Skärningen skall utföras tills en hel sträng svarvas
av från bägge rören. Med hyvelanordningen fortfarande igång, ta sakta bort
rören med hjälp av handtaget (7), så att inga flisor eller strängar finns kvar på
rörändarna. Efter att hyvelanordningen har svängts tillbaka bör man föra ihop
rörändarna för att kontrollera planheten och justeringen. Under anpassningen
får springan mellan rörändarna inte överstiga måtten i fig. 7, annars kommer
utbuktningen på rörens utsida att överstiga 10 % av rörets väggtjocklek. De
bearbetade rörändarna skall inte röras innan svetsningen.
Om ett rör på ena sidan inte kan/behöver planas mer, medan man behöver
plana på andra röret, kan stoppet på rörändskärarens undersida svängas bort
på den sida planingen är klar.
3.5. De olika stegen i stumsvetsprocessen
I svetsprocessen upphettas svetsytorna till svetstemperatur av värmelementet,
och sammanfogas därefter under tryck efter att värmeelementet avlägsnats.
Före varje svets, bör värmeelementet temperatur kontrolleras. Om nödvändigt
kan man justera temperaturen enligt 2.6. Innan varje svetsning ska värmeele-
mentet rengöras med papper som inte kan rispas upp eller en trasa eller teknisk
alkohol. Man bör också kontrollera att beläggningen på värmeelementet och
inte är skadad. Iaktta försiktighet så att beläggningen på värmeelementet inte
skadas.
Processens olika steg visas i fig. 8.
OBS
Användning av sprit för att rengöra värmelementet kan på grund av vattnet
som ingår i spriten leda till en kvalitetsförsämring hos svetsfogen.
3.5.1. Anpassning
Under anpassningen pressas rörändarna mot värmeelementet så att en utbukt-
ning uppstår på rören. Under denna anpassning skall ett tryck på 0,15 N/mm²
appliceras för PE (DVS 2207, del 1).
Beroende på rörets diameter och väggtjocklek, måste man beräkna rätt kraft
för att uppnå 0,15 N/mm² på rörändarna. Trycket F är beräknat som produkten
av trycket p och rörändans yta A (F = p · A), dvs ju större area desto högre tryck.
Tex ett rör med 110 mm diameter och SDR 33 (s = 3,4 mm) har en yta på 1140
swe
45