COOK Vital-Port Instrucciones De Uso página 77

VARNING
• Införande av katetern i vena subclavia (figur 2, referens A) med hjälp av perkutana standardtekniker kan utsätta
katetern för regelbundna sammantryckningar inuti det smala kostoklavikulära utrymmet mellan nyckelbenet (figur 2,
referens B) och det första revbenet (figur 2, referens C). Rapporterade komplikationer från upprepad subklavikulär
sammantryckning omfattar katetersläppning, -sprickor och -bristningar efterföljt av embolisering av kateterns distala del.
Risken för kateterocklusion och -skador kan minskas avsevärt om åtkomststället läggs lateralt om nyckelbenet (helst vid
eller lateralt om den klavikulära mittlinjen) (figur 2, referens D) och före det ställe där venen går in i bröstkorgen vid det
kostoklavikulära utrymmet.
REKOMMENDERAS: Införande av den centrala venkatetern vid eller lateralt om klavikulära mittlinjen (figur 2, referens E).
UNDVIK: Införande av den centrala venkatetern medialt om det kostoklavikulära utrymmet (figur 2, referens F).
För ytterligare information om och referenser till detta ämne finns en broschyr med titeln Understanding and Avoiding
Subclavian Compression of Central Venous Catheters (Hur man förstår och undviker subklavikulär sammantryckning
av centrala venkatetrar) tillgänglig från Cook.
Placering av kateter
För perkutan åtkomst:
a. Välj ett införingssystem av lämplig storlek och anslut införingsnålen till en spruta.
b. För in nålen i önskat kärl och aspirera varsamt under införandet.
c. Avlägsna sprutan från nålen och se till att nålöppningen täcks, för att förhindra luftemboli.
d. För in ledaren i nålen med en ledaruträtare, om sådan medföljer.
e. För fram ledaren till lämpligt läge. Bekräfta positionen med röntgenteknik.
f. Avlägsna nålen och uträtaren.
g. För fram införaren/dilatatorn/hylsan över ledaren.
h. Dra ut dilatatorn. VARNING: Undvik luftemboli genom att trycka med fingrarna mot införarhylsans öppning.
i. För in katetern i hylsan. Placera kateterns distala ände i önskat läge med lämpliga bildtagningstekniker. (Figur 3)
j. Skala bort hylsan samtidigt som den dras ut ur kärlet.
k. Bekräfta med fluoroskopi eller annan lämplig bildtagningsteknik att kateterspetsen har placerats korrekt.
För friläggningsåtkomst:
a. Gör ett litet snitt för att exponera det valda åtkomstkärlet.
b. Isolera och stabilisera kärlet. Utför kärlincision.
c. För in katetern och för fram spetsen till önskat läge. (Figur 3)
d. Bekräfta med fluoroskopi eller annan lämplig bildtagningsteknik att kateterspetsen har placerats korrekt.
Förinstallerade katetermodeller
1. Före kateterplacering ska området för porthålet väljas.
2. Gör ett snitt i kanten av önskad anatomiskt ställe för porthålet.
3. Skapa den subkutana fickan med trubbig dissektion.
4. Mät kateterns längd. Tillåt tillräckligt med kateterslakhet för kroppsrörelse.
5. Avlägsna överflödig kateterlängd genom att kapa den distala änden vinkelrätt.
6. Bekräfta att portkammaren/-kamrarna och katetern är fyllda med hepariniserad koksaltlösning (100 IE/mL).
7. Upprätta åtkomst till kärlsystemet och placera katetern, antingen med perkutan metod eller med friläggning enligt
ovanstående beskrivningar. Använd vid behov ett tunneleringsinstrument av standardtyp.
8. Fäst portstommen i den subkutana fickan.
Separata katetermodeller
1. Bekräfta att katetern är fylld med hepariniserad koksaltlösning (100 IE/mL).
2. Uppnå åtkomst till kärlsystemet med perkutan standardteknik eller kirurgisk friläggning.
3. Gör ett snitt i kanten av önskad anatomiskt ställe för porthålet.
4. Skapa den subkutana fickan med trubbig dissektion.
5. Placera kateterns distala ände i kärlet på önskad plats. För fram katetern från det valda åtkomstkärlet och tillbaka till
porthålet. Använd vid behov ett tunneleringsinstrument av standardtyp.
77