Publicidad
Idiomas disponibles
Idiomas disponibles
Efter ingreppet får du återhämta dig medan verkan av det lugnande
medlet klingar av. Innan du lämnar sjukhuset kommer en sjuksköterska
eller en läkare att informera dig om aktiviteter som du kan ägna dig åt
och anvisningar om hur du ska sköta om katetern. Som alltid om du har
frågor eller funderingar kan du kontakta läkarens klinik för mer information,
eftersom läkaren känner till din sjukdomshistoria bäst.
Vad ska jag säga till läkaren före ingreppet?
Det är viktigt att informera läkare om alla allergier och överkänsligheter
(oönskade reaktioner) mot material som du känner till.
Vilka är riskerna med ingreppet?
De potentiella riskerna med ingreppet är följande:
•
Luft som blockerar blodflöde (luftemboli)
•
Blödning
•
Skada på nerver som förbinder ryggraden med axel, arm och hand
(skada på brakialplexus)
•
Oregelbunden hjärtrytm (hjärtarytmi)
•
Vätskeansamling i hjärtsäcken (hjärttamponad)
•
Katetern eller manschetten tränger igenom huden (kateter- eller
manschetterosion genom huden)
•
Blodflöde som blockeras av en del av katetern (kateteremboli)
•
Blockering av katetern (kateter- eller manschettocklusion)
•
Blockering av katetern på grund av att den kommer i kläm mellan
nyckelbenet och det översta revbenet (kateterocklusion, skada eller
brott på grund av kompression mellan nyckelbenet och översta revbenet)
•
Livshotande infektion från katetern (kateterrelaterad sepsis)
•
Inflammation inuti hjärtat, vanligtvis på grund av infektion (endokardit)
•
Infektion där katetern kommer ut ur huden (infektion vid utgångsstället)
•
Döda celler där katetern kommer ut ur huden (nekros vid utgångsstället)
•
Läckage av vätska in i det omgivande området (extravasering)
•
Förhårdnad vävnad som bildas runt enheten (bildning av fibrinhylsa)
•
Ansamling av blod utanför ett blodkärl (hematom)
•
Blodansamling runt en lunga (hemothorax)
•
Vätskeansamling runt en lunga (hydrotorax)
•
Kroppen avvisar eller reagerar på implantat (intoleransreaktion på grund
av implantat)
•
Skärsår eller reva i blodkärl eller organ (rivsår i kärl eller viskus)
•
Skador på hjärtmuskeln (myokardiell erosion)
•
Hålbildning i blodkärl eller ihåliga organ (perforering av kärl eller viskus)
•
Kollapsad lunga (pneumothorax)
•
Kateterns rör sig till fel ställe, vilket kan göra att den inte fungera som
den ska (spontan felaktig placering eller tillbakadragning av kateterns
spets)
•
Trubbigt eller penetrerande trauma i kanaler (bröstkanalskada)
•
Blockering av blodflödet av blodpropp (tromboemboli)
•
Blockering av blodflödet på grund av en blodpropp i en ven
(ventrombos)
•
Bildning av en blodpropp inuti hjärtat (kammartrombos)
•
Blodkärlsskada (kärlerosion)
•
Risker som normalt är förknippade med lokal och narkos, kirurgi och
postoperativ återhämtning
Vilken är den potentiella nyttan med Hickman™-, Leonard™-
och Broviac™-centralvenskatetrar?
Centralvenskatetrar är enheter för långsiktig åtkomst. De kan användas för
tillförsel av vätskor, blodprodukter, läkemedel och näringslösning samt för
blodprovstagning. Dessa katetrar ger direkt åtkomst till venerna så att du kan
få den behandling som du behöver.
Vilka varningar och försiktighetsåtgärder för Hickman™-,
Leonard™- och Broviac™-centralvenskatetrar bör jag vara
medveten om?
Denna kateter ska endast sättas in, hanteras och avlägsnas av kvalificerad
sjukvårdspersonal.
•
Greppa inte katetern med ett instrument som kan klippa av eller
skada den.
•
Var försiktig när du använder sax eller andra vassa instrument eftersom
de kan skada katetern.
Försiktighetsåtgärder:
När katetern används ska användaren ha rena händer och bära handskar.
Fattningen (anslutningens ände) på katetern ska rengöras innan alla slangar
eller sprutor monteras. Povidonjod kan användas för att rengöra katetern.
Acetone och jodtinktur ska inte användas. Provstickor med 10 % aceton
och 70 % isopropylalkohol kan dock användas för att rengöra huden när
förbanden ska bytas.
Endast katetertillbehör och komponenter med luerlåsanslutningar ska
användas för åtkomst till katetern. Sprutor som är mindre än 10 ml ska inte
användas.
En fullständig lista över varningar och försiktighetsåtgärder för Hickman™-,
Leonard™- och Broviac™-centralvenskatetrar finns i bruksanvisningen
som kan hämtas från eifu.bd.com. Läkaren hjälper dig att avgöra om en
Hickman™-, Leonard™- eller Broviac™-centralvenskateter är rätt för dig.
Livet efter det medicinska ingreppet
Vad kan du förvänta dig under återhämtningen?
När katetern har satts in kan det hända att du får blåmärken eller känner
viss smärta eller svullnad runt införingsstället. Du kan märka av en liten
manschett på katetern under huden. Den hjälper till att hålla katetern på
plats.
Det kan sitta stygn, tejp eller ett genomskinligt förband över införingsstället.
Det genomskinliga förbandet behöver bytas några dagar efter ingreppet.
Efter det kommer läkaren eller sköterskan att berätta hur ofta förbandet
behöver bytas. Om förbandet blir smutsigt eller vått är det dags att byta det.
Efter ingreppet är det viktigt att koppla av resten av dagen. Bär löst åtsittande
kläder eller kläder med en öppning framtill så att du enkelt kan komma åt
katetern. Undvik att bära en trång bh eller en handväska eller annan väska
vars rem går över bröstet tills utgångsstället har läkt.
Kontakta läkaren eller sjuksköterskan direkt om du märker av följande:
•
Fever, med eller utan frossa
•
Andningssvårigheter, med eller utan yrsel
•
Plötslig bröstsmärta
•
Svullnad i ansikte, nacke, armar eller bröst
•
Kraftig blödning från kateterstället som inte upphör (håll en steril
kompress tryckt mot stället i väntan på hjälp)
Hur lång håller Hickman™-, Leonard™- och Broviac™-
centralvenskatetrarna?
Hickman™-, Leonard™- och Broviac™-centralvenskatetrar är avsedda för
långtidsanvändning. Katetern kan sitta kvar tills den inte längre behövs eller
tills läkaren anser att det är dags att byta ut den.
Leva med en centralvenskateter
Du kommer fortfarande att kunna utföra de flesta aktiviteter med en
kateter insatt. Det finns dock några saker du bör vara försiktig med. Undvik
aktiviteter som kan leda till ryck eller drag i katetern. Undvik att simma
eller bada om det innebär att katetern skulle blötläggas i vattnet (eftersom
katetern inte ska sänkas ner i vatten). Tänk på var katetern sitter när du klär
på och av dig så att du inte råkar dra i den.
När katetern är insatt är det viktigt att syna kateterområdet varje dag. Om du
upptäcker rodnad eller irritation, eller om katetern ser ut att vara trasig, läcker
eller har flyttats eller tänjts ut, ska du genast kontakta läkare. Använd inte
katetern utan att meddela läkaren.
Om katetern oavsiktligt kommer ut ur kroppen ska du trycka direkt på
området och kontakta räddningstjänsten.
Skötsel och underhåll av katetern:
Kateterskada
Om katetern eller kopplingen är skadad eller kommer ut efter ingreppet
ska katetern omedelbart klämmas åt med kateterklämman eller veckas och
tejpas fast. Katetern måste veckas så att vätska inte kommer ut ur den och
att luft inte tränger in i den. Kontakta läkaren genast eftersom katetern måste
repareras så snart som möjligt. Det finns reparationssatser som är särskilt
avsedda för Hickman™-, Leonard™- och Broviac™-katetrar.
Skötsel av införingsstället
Tillbehör som behövs:
•
Sterila handskar (vid behov)
•
Tre (3) alkoholprovpinnar
•
Väteperoxid
•
Sterila applikatorer med bomullsspets
•
3 provpinnar med povidonjod
•
Paket med povidonjodsalva
•
Tejp
38
Publicidad
